Som ni ser i rubriken har jag för tredje året i rad tillbringat en vecka på Åby rid- och träningsläger.
Jag har, precis som dom förra åren, haft en underbar vecka med sol, jobbiga ridpass, konsumbesök och en jävla träningsverk.
Förra året red jag hästen Saphire först, men jag trivdes verkligen inte med henne, så jag bytte bort henne mot Jooker.
I år fick jag henne igen, men den här gången red jag henne hela veckan.
Det märkets stor förändring ifrån förra året, både på henne och mig.

Saphire är ett 12-årigt halvblodsto & ca. 162cm hög. Hon är oproportionerlig och har en enorm gång.
Hennes steg är som att sitta på Leupold hemma på ridskolan. Hon blir väldigt lätt lång och ganska svår att rida ihop.

Ridpass under veckans gång gick verkligen upp och ner. Vissa dressyrpass ville jag bara skjuta skallen av mig och åka hem
medan hoppassen gick över förväntan. Det märktes tydligt att hoppning är hennes starka sida.
Hon gillade även uteritten, då vi galopperade uppför en galoppbacke med stockar. Allvarligt talat så tror jag inte att jag har
galopperat så fort i hela mitt liv! Både hästen och jag njöt till tusen.

Näst sista dagen fick vi alla välja vad vi ville göra på lektionen på förmiddagen. Alternativen var dressyr med sin häst/byte av
häst, gymkhana och uteritt. Jag valde att rida ett sista dressyrpass på henne och tack gode gud för att jag valde det.
Under det ridpasset släppte i stort sett allt vi kämpat med under veckan. Det var en sådan underbar känlsa!

Sista dagen bestod av en hopptävling. För min del låg banan på 80cm och det bedömmningen var stilbedömning.
Jag och Saphire lyckades knipa en delad tredje plats!
Ett underbart sätt att avsluta veckan på.

Så vitt jag vet så är det inte dags för mig att säga farväl till åby än,
för troligen så ses vi nästa sommar igen.

Jag saknar Åby och Jooker .

Jag vet inte vart jag ska börja. Jag har verkligen haft en underbar vecka på Åby. Massa mysigt folk, en toppen häst och jättebra ridlärare/ledare. Fast jag fick egentligen en annan häst först, Saphire. Hon var verkligen inte min typ av häst. Vi funkade inte alls och jag tyckte det var tråkigt och jobbigt att rida henne. Så andra dagen bytte jag häst. Jag trodde inte att bytet skulle bli så bra som det blev. Så istället för Saphire fick jag en 19-årig korsning mellan fjording och nordsvensk. Jag ville nästan inte rida honom först, men tack gode gud för att jag gjorde det. Han var underbar verkligen! Pigg och glad men envis som en get. Perfekt utmaning för mig, och hoppa kunde han verkligen. Åh, han var verkligen toppen, den där Jooker. Måste bara tillägga att Jooker blev grymt taggad i gymkhanan, det ledde till att vi tog ledningen i varje gren!
Tyvärr hade vi väldigt dåligt väder, det regnade alla dagar utom en.
Städtävlingen gick inte så bra  i år, vi slutade kanske med 3,5p? Haha.
Och alla kvällsaktiviter då vi tävlade mot stugorna så förlorade vi. (Vi i Jarino var verkligen duktiga!)
Näst sista kvällen var det spökkväll med spökhistorier och sen spökrunda. Grymt mysigt

Ja, jag har väl inte mycket mer att säga.
Nu när jag tänker på min vecka på åby så känner jag hur mycket jag saknar Jooker och alla lägerkompisar.
Men som sagt, vi ses om ett år!

Imorgon åker jag hem, grymt deprimerande.
Jossan, Elin, Madelene, Elin, Amanda & Naemi står bredvid och kollar på när jag bloggar,
vi har snott Melindas data.
Jossan gråter, för hon vill inte lämna mig.
Elin trillade av Alina idag, så nu är hon handikapp.
Och Jossan åkte också av. Inte kul.

Nu ska vi äta nattmacka,
pusshej (;