Idag var det dags för den sista hoppträningen för den här terminen.
Jag kände redan när jag satt upp på Hilton att det var en massa energi i honom.
Och nog hade jag rätt. Det var verkligen full fart på honom idag.
Vi värmde upp med 2 bommar på volt i trav och galopp, utan stigbyglar. Sen skulle vi även minska volten.
Gick helt okej efter x antal försök, men vi lyckades i alla fall bra tillslut.
Sedan gick vi över till en serie på ena långsidan med 3 hinder och tre galoppsprång mellan varje hinder.
Skulle även ta ett varv på volten över en upphöjd bom för att få kontroll efter.
Även det gick bra, bara det att han låg på väldigt mycket, men men.
Innan vi skulle hoppa bana så skulle vi hoppa igenom en kombination på diaogonalen.
Men då ville inte Hilton mer.
Efter 2 stopp blev jag en aning arg, så därefter hoppade han.
Själva banan gick kanon, utan några stopp och bra galopp. Banan låg mellan 50cm - 1.05cm.
Lite tråkigt att det var sista hoppningen nu,
men man ska sluta när det går som bäst, sägs det.
Kanske det stämmer ändå?



På vägen hem från Grönskog åkte vi förbi Kolhorva stallet för att släppa in Caysa och Camomille,
och jag har nog aldrig träffat ett så tjurigt sto som Caysa.
Haha, en riktigt sur dam.

Idag (fredag) var det dags för hoppträning i Grönskog igen.
Vi värmde upp med tre travbommar på volt i båda varven och det gick grymt dåligt i vänster varv. Lite bättre i höger.
Vi gick sedan vidare med tre små hinder på volt, samma sak som travövningen, bara att det var lite högre och galopp nu. Gick helt okej, men sista varvet gick faktiskt riktigt bra!
Sedan hoppade vi ungefär som ett S, ganska svåra svängar men jag måste säga att det gick bra.
Avslutade med att hoppa en bana och det gick kanon!
Inte ett enda stopp eller konstigt hopp. Det stämde perfekt med galoppsprången och Hilton vågar äntligen börja lite på mig och vågar nu hoppa av tidigare så att vi slipper få in det där pyttelilla galoppsprånget.
Eftersom att både Hilton och jag har förlorat en hel del självförtroende efter dom förra hoppträningarna så hoppade vi ganska lågt, mellan 70 - 90cm. Så att vi inte höjer för hastigt och så går det dåligt och självförtroendet sjunker igen. Så därför hoppar vi lägre och jag trivs bra med det.
Catta och jag har även börjat rida Hilton med rullsporrar, han är så himla känslig i huden så Jenny tycke att vi skulle prova rullsporrar istället. Och visst funkade det bättre, mycket bättre!
Jag måste tänka lite mer på hur jag har fötterna, så mitt skänkelläge har blivit bättre.
En riktig lyckad hoppträning!

Ni får försöka förstå banan

Idag blev det att åka till Hilton.
Lastade in han i transporten för vi skulle till Grönskog för att vara med på våran första hoppträning tillsammans.
Träning gick som på räls och han var helt underbar, som en dröm. Visst, det var låga hinder mellan 60 -80cm och så var det oxer på 95-100cm. Men det var bland det roligaste jag har gjort med Hilton och jag är jättenöjd nu!